Emotionellt våld
Emotionellt våld är en undergrupp av manipulationsstrategier till psykiskt våld där vår empati, skuld och skam används för att manipulera oss till att tvivla på vår perception av händelser och vår egen veklighet. Detta utan behov av hot eller utåtagerande våldsyttringar. Emotionellt våld används av våldsamma partners, likt andra våldsformer, för att uppnå makt och kontroll över relationen och dig som partner.
Emotionellt våld ligger ofta förtäckt i sin natur. Ibland kan det handla om det som inte sägs. Ibland handlar det om smutsiga blickar. Ibland en kyla i rummet. Det kan också handla om kommentarer som verkar ofarliga i stunden, men som efter betänketid är nedvärderande och kränkande. Det kan handla om elaka kommentarer förtäckta i omtanke med syfte att sänka dig.
Emotionellt våld kan även innefatta ett nekande till gjorda handlingar och projicering av våldsamma beteenden mot dig som partner i syfte att få oss att tvivla, och därigenom förlita oss på den våldsamme partnerns omdöme. Detta kallas gasljusning. Gasljusning är en ytterst destruktiv manipulationstaktik då den får oss att tvivla på våra egna erfarenheter och leder till att vår koppling till verkligheten blir utövarens. Några varningsklockor för denna taktik är om vår partner ifrågasätter vår uppfattning av oss själva, av en händelse, våra känslor eller av deras beteende som oresonligt. Enligt dem har det vi varit med om inte alls varit som vi upplevt det.
Fråga dig själv om du kommer på dem med att ljuga om händelser, bortförklara sina handlingar genom dig eller får dig att ifrågasätta din uppfattning. Om de får din uppfattning om en situation att verka galen, hysterisk, överkänslig eller nåt liknande.
Ett exempel på gasljusning kan vara om vår partner sedan flera år ger oss örhängen som julklapp under julafton med familjen närvarande, fast vi aldrig har haft hål i öronen och sagt det flera gånger till dem. När vi sedan privat tar upp detta anklagas vi för att vara otacksamma. De påstår att de inte visste, eller inte kan komma ihåg allt. Att det borde vara tanken som räknas och att vi borde känna dem bättre än så. Här fick de oss att må dåligt på tre olika plan:
1. Förtäckt tvång att le och ta emot (fast du känner att de gjort det med flit) för att hålla uppe fasaden framför familj och vänner.
2. En känsla av besvikelse som du inte får bekräftelse på, eftersom att de efter flera år inte känner dig bättre än så, eller ansträngt sig för att göra dig glad.
3. Att sedan få det omvänt mot dig när du tar upp det får dig att tvivla på din egen uppfattning av situationen vilket bryter ned din självbild.
Att hålla fast vid ett rikt socialt liv där du kan skapa en egen uppfattning om dig själv, relationen och din partner kan möjligtvis hjälpa till att skydda dig från att manipuleras på detta vis. Ta ett beslut att lita på din uppfattning av människor, situationer och dig själv. Lita på din magkänsla och intuition.
När din partner kritiserar din reaktion på deras handlingar kan du använda fraser som ”Vad tråkigt att du upplever det så” och ”Ja, fast min sanning behöver inte vara din sanning”.
Gasljusning är en av de mest förtäckta och därigenom mest destruktiva taktikerna våldsamma partners använder för att nå makt och kontroll över sina partners. De som tar sig ur relationen kommer ofta ut vilsna. Utan den våldsamma partnern vet de inte vem de är längre.
Termen Gasljusning kommer från en pjäs som filmatiserats. Den kallas Gaslighting på engelska. Filmen handlar om en kvinna som manipuleras av sin make till att tro att hon är galen. Mystiska händelser och situationer sker men hennes make medger inte att han upplever det hon gör. Det visar sig sedan att det var hennes man som stod bakom alla mystiska händelser. Detta stämmer bra med definitionen av taktiken.
Den våldsamme partnern försöker ofta skilja oss från våra nära och kära genom konflikter och felinformation. Detta för att de vill kontrollera narrativet och öka sitt eget inflytande över dig, samt att de inte vill att vi berättar om vad som försiggår i förhållandet för utomstående. I vissa fall gör den våldsamme partnern detta för att behålla dig i förhållandet, men också för att de mår bättre om de har ensamt inflytande och kontroll över dig som partner.
Den våldsamme partner kan dessutom använda sig av omgivningen för att stärka sitt narrativ i relationen. Dessa utvalda personer i omgivningen kallas flygande apor och termen kommer från filmen ”Wizard of Oz” där den onda trollkarlen skickar ut flygande apor efter huvudkaraktärerna. Denna term används för att benämna de människor som går den våldsamme partnerns bud. De är ofta manipulerade och vet sällan den utsattes uppfattning om situationer och händelser som skett i relationen. De har ofta en väldigt glorifierad bild av den våldsamme partnern. Detta tar gasljusning till en helt ny nivå då din verklighet nu inte bara ifrågasätts av din partner, utan också av flera i din närhet. Ibland till och med från personer du tytt dig till tidigare, men troligast är att flygande apor är personer som känner din partner ytligt och därför fortfarande är i ”förälskelsestadiet”. Detta förstärker effekterna av gasljusning dramatiskt och gör det svårare för dig att urskilja vad som faktiskt händer från vad som är fabricerat.
Flygande apor kan också användas på andra sätt av din partner. De kan använda dem för att få uppdateringar om ditt liv och vad du håller på med genom sociala medier efter att ni gjort slut och du blockerat dem. Därför är det viktigt att du är selektiv i dina kontakter på sociala medier och har dina konton på privatläge. Flygande apor kan också användas till att sprida rykten om dig, för att vända fler personer mot dig för att isolera dig ytterligare.
Utövare av emotionellt våld kan även jämföra dig med någon annan till din nackdel. Detta kan vara en kollega, en vän eller en väns partner. Den våldsamme partnern berättar för dig hur underbar och fantastisk denne person är på saker de vet att du är osäker på. Sedan berättar de för den andre personen hur illa de har det i förhållandet och hur de önskar att deras partner vore lite mer som den andre personen. På detta sätt styr de kommunikationen mellan dessa två parter in i en konflikt som de har kontroll över och som gör att de har mer makt över dig som partner. Detta kallas triangulering då det innefattar tre olika parter.
Emotionellt våld lägger grund för mer våld
Eftersom emotionellt våld använder vår empati, skam och skuld mot oss genom förtäckt manipulation, lägger det en grund där dessa känslor blir de som håller oss under den andres makt. Genom vår empati kan vi se att vår partner är skadad. Skadad från barndomen och att det egentligen inte är deras fel. Att de inte kan kontrollera sig. Att vi kan rädda dem från sig själva. Genom vår skam och skuld kan vi se att vi inte räcker till. Att vi inte duger. Att vi inte vill vara en av de ”utsatta”. Att vi är starkare än så. Att vi borde anstränga oss mer.
Till skillnad från andra våldsformer definieras inte emotionellt våld med utåtagerande handlingar från ens partner. Det emotionella våldet ligger även i det som är osagt. I blickar, suckar och kyla. Det emotionella våldet ligger dessvärre ofta som en tvångströja runt dig som utsatt när andra våldsformer i relationen utvecklas.
Negligering av ens parters emotionella behov är en form av emotionellt våld. Det tydligaste exemplet på hur emotionellt våld lägger grund för andra våldsformer är sexuellt våld i en relation. Har den våldsamme partnern redan fått oss att tvivla på våra känslor och upplevelser, känna skuld och skam för att inte räcka till och inte vilja bli sedd som offer, är det väldigt lätt för denne att begå sexuellt våld på oss utan rädsla för handlingarnas konsekvenser. Du som utsatt blir helt enkelt handlingsförlamad av deras manipulerade resonemang som nästlat sig in i din verklighet och ditt tankesätt.
Emotionellt våld är ofta närvarande från relationens början och sträcker sig genom normaliseringsprocessen då gränser överskrids och traumatiska band bildas mellan dig och din partner. Normaliseringsprocessen är utvecklingen som normaliserar våldet i relationen. Genom att dina gränser allt eftersom förskjuts och utplånas, att du blir allt mer isolerad från vänner och familj och genom din partners växlande mellan värme och kyla blir våldet i relationen till vardag. Genom denna process kan ett beroende av din partner växa fram, inte all för olikt Stockholms-syndromet. Du anpassar dig och ger mer och mer i relationen för att få uppleva den allt mer sällsynta värmen av din partner.
Sexuellt våld
Sexuellt våld handlar om mer än fullbordad våldtäkt, speciellt om vi ska prata om det med koppling till emotionellt våld. Jag skulle vela definiera sexuellt våld i parrelationer som alla intima handlingar en partner tar sig rätten till för att tillfredsställa sina egna behov utan tanke på ens partners välmående, sexualitet och samtycke. Om vi definierar sexuellt våld på detta sätt blir det tydligt att det inte är ditt ansvar att alltid ha förmågan att protestera mot din partners handlingar i sexuella situationer. Din partner ska ta ansvar för sina handlingar, hen ska försäkra sig om att du vill och är med i matchen, på samma sätt som du är skyldig att göra detsamma.
Sexuellt våld kan därför handla om allt från sexuella kommentarer, närmanden, beröring, blickar och läten till fullbordad våldtäkt; penetration av kroppsöppningar med föremål eller kroppsdel utan samtycke. Med samtycke menar jag att du visar eller säger att du vill vara med på det som händer. Ligger du still utan att röra på dig, eller försöker få det överstökat snabbt för att slippa tjat eller bestraffning genom kyla och distanstagande eller kränkande och nedvärderande kommentarer och liknande, har din partner inte ditt samtycke.
Vi ska aldrig behöva känna att vi borde ge vår partner sex för att det är vår plikt eller för att de inte ska vara otrogna. Hur mycket vi har sex med vår partner är heller inte ett mått på hur bra vi är som partner eller hur ”friskt” vårt förhållande är.
Jag skulle vilja föreslå att vi ser en minskande libido i ett förhållande mer som ett symptom på ett större problem än ett problem i sig. Att tappa sexlusten har mer att göra med emotionella problem i en relation, bortsett från fysiska och psykiska sjukdomar, medicinering med mera. Om vi tappar sexlusten i en relation är det därför mer troligt att det beror på saker som att dina emotionella behov inte tillgodoses, att du känner en svagare emotionell koppling till din partner eller att du är utsatt för psykologisk nedbrytning med mera.